tomt
Det känns välldigt tomt här hemma nu, från att haft en hektisk vecka med planering och pysslande inför kalaset och Alva springandes runt en hela tiden, till att allt är slut. Alva har åkt till sin pappa och nu är man ensam kvar :S Tur att man har fullt upp med jobb, annars skulle man knäckas! Tur att man har en underbar arbetsplats också :)
Men det är alltid lite tungt när ensamheten kryper på, inte för att jag är ensam, jag har massor med vänner och massor att göra. Skulle jag inte ha nå att göra så gör jag jobb åt mig och fyller ut min almenacka så det inte finns nå tid!! ;p Men nånstans mitt i allt finns ett tom hål, som jag är rädd för. Jag är rädd att stanna upp så att det kommer ifatt. Då kanske det känns igen, då kanske det blir jobbigt. Men vad springer jag ifrån? Jag har sprungit ifrån det så länge så jag minns inte längre vad det är som jag jagas av.. Jag vet bara att jag blir rädd när det börjar komma ifatt.. Jag är rädd för att känna nåt igen. Det är så mycket skönare att bara stänga av allt! Den stora strömbrytaren är av. Men dom glada känslorna då? Dom lyckliga och tillfredställande känslorna vart tog dom vägen? Tyvärr så kan man inte välja att bara stänga av vissa känslor. Har man valt att börja sluta känna nåt, så försvinner allt och till slut är bara tomheten kvar!
Hur känns det att vara riktigt glad, ?hur känns det att vara riktigt ledsen,?hur känns kärleken,? hur känns det att älska och att älskas av familj, vänner eller partner?
Att ha tappat tilliten och sårats för djupt. Tiden läker alla sår, men ärren dom består.
och dom gör en rädd...
Som alla säger, man är ung och man har massa tid framför sig man är ju trots allt bara 24år! Jo kanske, men ibland känns det som man är dubbelt så gammal, levt dubbelt så länge, men det är svårt att förstå?
Jag begär inte av nån att förstå? Jag är oftast inte den man förstår sig på, och snälla hur skulle jag kunna ställa det kravet på dig, när jag inte ens själv kan förstå?
Jag har ett bra liv just nu, bra jobb, fint hem, en söt katt, bilen är hel och en underbar dotter som älskar mig och jag älskar henne över allt annat!! <3 Så jag är inte missnöjd och mina drömmar och hoppet, det lever jag för! :D
Ja du gumman, de e inte lätt alla gånger.. Men kanske dags att börja sätta på knappen lite igen.. sakta men säkert.. Du e en fantastisk männsika <3
javisst är det knepigt emellanåt - man längtar efter tystnad och att vara själv, och så kommer vemod och ensamhetskänslor över en. Då tänker jag att det är allt gott att känna den känslan ( ibland såklart ) - för nog är det väl lite värre att känna sig ensam i ett förhållande? Det måste ju verkligen kännas MER ensamt att känna sig ensam i en relation än att vara själv och känna av känslor av ensamhet! Jaja, livet är ju inte svart eller vitt men Då lever jag hellre SJÄLV och känner av ensamhetens vemod lite då och då - för att sen SJÄLV bestämma att nu e det bra med ensamhets känslan - nu drar jag till polarna och bara är, eller gör precis vad sjutton JAG VILL =). Så nästa gång som jag mer eller mindre kastar ut 4/5 delar av familjen ( ja, jag stannar såklart kvar här hemma för att njuta av att vara själv ) och skulle då den där längtan efter kladdiga barnhänder, eller sur tonårsblick och tjötig gubb-längtan komma över mig i min tillfälliga singel-stund - ja då tar jag och ringer dig och så drar vi ut och shoppar lite vår-kläder ;) - och pliiiiiz påminn mig då om skillnaden mellan ENSAM och SJÄLV ;O)...pst - det är inget konstigt att tomheten känns stark när kontrasten från livfullhet till tystnad lägger sig så markant påtagligt i början, " helt normalt " =O)...Och Du ! En känsla i taget innan man tar itu med hela laget. Hoppas du får njuta av solen idag och krama om dig själv och nästa gång du har tösen så ge en kram från oss till världens sötaste Alva. Emseli blev alldeles galen på Tingeling klänningen..4 år skiljer men smaken är likadan =).. take care från oss alla Fridens
